söka hjälp
Det är flera som har sagt att jag borde söka hjälp, men jag har varit så rädd för det där onda matschemat. Men idag efter min hetsätning så kändes det bara så jävla deprimerande. Det jag gör funkar inte.
Jag har i flera dagar svält mig själv nu. Jag har varit okoncetrerad, ofokuserad, darrig, tappar saker, har svårare att hålla balansen osv... Det värsta är nästan att det på en gång blir en vana att ständigt vara i sin egen lilla pro- ana värld. Inget spelar nån roll. Det sjuka blir starkare för man har inte energi att tänka logiskt. Jag blir smalare- ja. Lyckligare?- nej.
Men jag tycker också jag är för frisk för att söka hjälp! Jag vet ju allt om hur man ska äta, orsakena till att jag får ångest, vad jag borde göra, vad jag inte borde göra, men...
Aja, på måndag kommer jag säkert ha ångrat mig, men jag tänkte kanske söka hjälp igen.
Jag tyckte att jag var för frisk för att få hjälp, tills min psykolog sa annat. Hon sa att jag vill framstå som frisk även för mig själv. Även för mig själv vill jag framstås om perfekt och felfri. det är det vi behöver hjlp med, att förstå att ingen är perfekt och att sluta ställa så himla höga krav på oss själva. Om du inte vill ringa, så ska du veta att jag kan ringa åt dig. det första samtalet är svårast, men sen blir det bättreoch lättare. hör av dig om du vill, jag ringer gärna
så känner jag också. att jag borde söka hjälp, sen ångrar jag mig igen. känner mig också för frisk...
Du har alltså inte hjälp nu? Självklart ska du söka hjälp! Det gör dig bara gott, jag lovar. Själv har jag precis börjat gå hos en kurator igen, efter ett uppehåll i sommar. Det känns bra och tryggt att gå dit nu och då. Jag hoppas att du tar intiativet och söker hjälp, du kommer inte att ångra dig!
1000 tack för inatt. Vet inte riktigt vad jag skulle gjort utan din hjälp. Blir rädd för mig själv ibland. Men tack för hjälpen!
Jag ser fram emot att läsa din blogg på måndag=) Ha en härlig söndag. kramar
Jag blir så obeskrivligt glad, när jag ser att du funderar på hjälpen. Jag blir jättelättad när jag ser att det vi pratade om gick fram? DU förtjänar ett bra liv, vännen, precis som alla vi andra. Det är dags att inse det själv också ;)
Kram!
